Starten har gått!!

11e Maj

YES! Vi är äntligen här! Dock har vi inte trampat ett enda varv på cyklarna än men om halva dygnet är allting på sin plats och vi kickar off Free Willy på riktigt. Vi ville bara hälsa att vi kommit fram tillsammans med all vår utrustning. Som alltid med kombinationen Acke & Patrik blev det en innehållsrik dag idag med:)

Incheckningen av cyklarna gick som på cykelväg och vi gick och åt lite gratis mat.,.,., Det är så här att jag är en sådan här mysteryshopper som utvärderar olika försäljningsställen och denna gång var det Waynes Coffee och Taste som fick sig en utvärdering. Sedvanligt efter maten blev det ett barbesök, denna gång på O’learys. Resekänslan hade nu nått sitt Krescendo! Ännu gladare än vanligt bordade vi planet, men såklart så ska ju alltid Patrik extra kontrolleras….”Ja vi har en så kallad slumpkontroll på dig”. Patrik tog dem på orden första gångerna men det har nu blivit mer rutin än slump för hans del med dessa kontroller:) Underhållande är det alltid:) Kul var det med när Patrik utbrister just utkommen från toaletten: “Jag hittade en pelikan i väskan”. Blev en hel del huvudomvridningar formade som frågetecken i kör. Vi ska väl tillägga att en pelikan är ett hjälpmedel inom posten vi använder för att skära upp plastband:) Så underhålllande var det att glädjen satt kvar ända in på flyget. Flygvärdinnan frågade en extra gång om vi klarade av ölen som vi besällde. Vi kan väl inte rå för att vi är höga på livet inte?! Haha…

Lite skump och dump senare var vi i Chicago för planbyte. Där så glänste vi lite med flygvärdinnorna som var imponerade över vår resplan, gav dem vår reseblogg och vips hade vi lite nya fans:) Såklart fick Patrik även här en slumpmässig kontroll men han var inte ensam denna gång. Jag gjorde honom sällskap in i mystiken;)

Så länge som jag åkte och hämtade hyrbilen så vaktade Patrik bandet för min väska som var lite trött. Den kom på nästa flyg men som tur var behövde vi bara vänta i 40 min. Vilket det tog att hämta hyrbilen så allting är lugnt. Ohh vilken ball bil det blev! Vi behövde ha en i det större laget för att få in vår utrustning så en blå Ford Explorer blev grymt bra! King of the road! Den tog oss en liten sväng runt Washington också bara för att vi var där. Capital Hill, monumentet och vita huset kikade vi på innan vi drog vidare. Ska checka in på motellet om en stund och i morgon bitti börjar det alltså! GET HYPE!

Vi vill också passa på att tacka för all positiva respons vi har fått ifrån nära & kära, vänner & familjer. Ert stöd betyder oerhört mycket vilket känns som vinden i ryggen. Jättekul tycker vi och sparar det inom oss för att plocka fram när det som mest behövs!

Då många har frågat om härkomsten av namnet på expeditionen så följer här svaret: Storyn bakom namnet “Free Willy” är hämtat ifrån filmen (på svenska “rädda willy”). Den spelades in utanför Astoria,Oregon, där vårt målsnöre korsas. Så vi ska helt enkelt rädda willy på nyttt ifrån allt ont, vi är så himla snälla:)

13e Maj

Jaha, nu tycker vi allt att vi snart kan kalla oss själva för tour-cyklare. De 3 första dagarna har klarats av med en hel duns av nya reflektioner och intryck på många olika plan.

Vaknade på fredagsmorgonen och flög upp ur sängen! Planen var egentligen att börja på lördagen men vem orkar vänta?! Fröken hade skrivit “cykelihopsättning” som första lektion. Det gick vägen utan några större missöden. Det nämnbara var att Patriks cykeldator chillar hemma i Ramshammar och min kabel rivits sönder. Då dessa är våar bästa vänner löste vi problemet omgående och köpte varsina nya, svarta & fina datorer:)

Cyklarna rullade som de skulle så vi pumpade upp däcken och begav oss iväg mot starten av det som komma skall. Vägen dit blev.,.,.,ja.,.,.,skojsig:) Våra tankar brukar faktiskt gå rätt bra hand i hand men vid ett trafikljus blev det lite tokigt. Jag ser gult sken och tänker “stanna” utan att ge någon som helst signal till Patrik “kör ba” bakom mig. Vips så var den första kraschen ett faktum, en mini men ändå:) Jag som skyldig vankar fram till Patrik som tagit sig till sidan av vägen. Väl där glömmer jag balansen och vips.,.,.,så låg jag med som ett fån. Resultatet blev, trot eller ej, lite mer blodigare för min del. Fråga oss oss inte hur men så blev det i allafall.

Efter en dramatisk öppning var vi framme vid Yorktown Monument, med Atlanten i bakgrunden, där starten gick.Monumentet är en symbol för kapitulationen av Storbrittanien som ägde rum här 8:e oktober 1781. Redan första dagen häpnade vi vilken otrolig cykeltur det här kommer bli! Stränder (med fina flickor), charmiga landsbygder och grymma skogsområden syntes till. Helt ok tycker vi! Hamnade mitt i ett cykellopp också och fick tugga med våra liksinniga kamrater. De cyklade visserligen bara ca 80 km eller 120 km så vi var lite bättre.,.,.haha,..,.. Annars på listan kan vi nämna trevliga, öppna och nyfikna amerikaner, en lite för närgången hund. Starten har varit helt grym och vi bara längtar framåt!Vi lär oss mer och mer för varje dag och spontant tycker jag att vi, som alltid, anpassar oss väldigt bra till uppgiften. Vi båda tänker till, agerar och kommer att lyckas med varandras hjälp. Den inställning vi har tillsammans när saker hopar sig är oslagbar. Vi blickar alltid framåt! Så den första stigningen om 2 dagar kommer fixas som på ett slajdigt fruktskal:) Vi ska då leka igenom 600 fallhöjdsmeter på drygt 4,7 mil.

Kör ba!

Acke & Patrik

Det här inlägget postades i På cykel genom USA 2012. Bokmärk permalänken.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>