Tarare, Frankrike

Dag 144, 9266 km

Hej hopp!

Jag tänkte att jag skippar kartan idag då jag inte rört mig mer än 50 km sedan senast:) Nu var det riktigt länge sedan vi hördes så det känns verkligen dags för mina fingrar att rulla som aldrig förr! De har fått jobba hårt under druvplockningsveckorna med att och annat skärsår samt en svart beläggning som etsat sig fast. Som alltid med sådana här upplevelset så skaffar man sig minnen för livet och detta var minst sagt inget undantag. Jag fick även prova på att leka lite ledare och ta mer ansvar. Detta pga att jag kom tidigare än de andra samt att jag visade framfötterna från start:) Ett kul perspektiv som jag inte ångrar en sekund, även om det var jobbigt ett tag…

Livet som druvplockare är tungt med långa dagar och trötta kroppar. Antingen väljer man att ge upp eller så kämpar man vidare. Det senare alternativet är det som gör en sådan här grej så speciell. Vi inom gruppen arbetar samtliga mot ett och samma mål och blir verkligen prövade mot vad vi klarar av/hur vi hanterar olika situationer. Under de 14 dagarna jag arbetade som var det folk som kom och gick, men stommen bestod av 6 svenskar, en britt, en skotte, 2 danskar & 4 holländare. Några kom med bil och andra med tåg ( och en skum typ kom på cykel:P). De som kom med tåg fick jag äran att åka och hämta upp som en del i förarbetet. På den listan fanns också att bära ved, tvätta utrustning, preparera en skåpbil och en liten lastbil. Jag fick också städa upp lite i rummet vi sov i. Kände mig litegrann som en husfru:) Detta förstärktes nog av att jag under 2 dagar var ensam på gården tillsammans med en gammal tant som tyvärr inte kunde engelska. Germaine, som hon heter, är 76 år och fixade mat till oss (med lite hjälp) under veckan. En jättemysig människa som tyvärr inte tyckte om synen efter avslutningsfesten (en av dem). “Det påminner om en bordell…”slutcitat:P. Hon har nog sett en del då hon bott här sedan 40-talet…

Jerome, vår chef, däremot tog saken lite mer chill och förstod att man såklart vill fira. Dra på trissor, han är nästan svensk han också! När jag presenterade mig så fick jag en klockren skånsk dialekt tillbaka utan någon som helst brytning. Förvånad upp till ögonbrynen och ner i stöveln! Han förklarade att pappan visst gift sig med en svensk tös och på det spåret var det:) Jerome var hur bra som helst och väldigt lätt att prata med. Det kändes viktigt när det visade sig hur tufft jobbet kan vara, då han hela tiden håll oss på rätt spår, skämtade omkring tuffa beslut och peppade oss till att använda rätt och effektiv teknik.
När man inte plockar så ska man ju bo någonstans också och vad sägs om en herrgård ifrån 1600-talet? Château de la Bourdonnière är superfint och vi husades in på baksidan. En massa sängar, toaletter, dusch, eldplats utomhus var allt som behövdes för att vi skulle bli glada. Att utsikten över horisonten visar upp Europas högsta berg (Mt Blanc 4810 m) under klara förhållanden. Vi hade den turen en morgon och visst var kameran framme. Vi börjar alltid med en frukost som serveras i vinkällaren från kl.6. Här erbjuds vitt bröd med sylt, kaffe och te. Sedan tar vi oss iväg till dagens fält precis när det börjar ljusna. Plockningen håller nu på till ca 10.30 då vi käkar andra frukosten, som innebär ägg, vitt bröd, choklad, brieost, vin (!), te & kaffe. Till frukost #2, lunch och middag serverades det vin dagligen och det stod alltid flaskor att tillgå. Jag provade på en gammal goding från 85, dvs äldre än mig själv:) Trist att man inte är någon riktig vinkännare men jag var glad ändå:)
Efter frukosten kämpar vi till lunch som äts hemma, sedan tillbaka till fältet och kämpa fram till ca 18-1830. Då jag var transportansvarig för druvorna så åkte jag med lastbilen till Kooperativet (som samlingsplatsen heter) ca 3-4 ggr per dag. Oftast hade jag med mig en gotlänning vid namn Jonathan, vars huvuduppgift var att sortera så bara de bästa av de bästa druvorna finns kvar. Man betygsätts nämligen så bäst att vara noggrann som “back in the days” under glosförhören:P

IMG_1620_439x600

Väl hemma var det bums in i vinkällaren för middag, sedan köa till dushen och då har klockan hunnit blivit 21.00. Så nästan dags att sova igen. Här har ni en ganska klar anledning till varför jag inte skrivit på ett tag. Varje tillfälle att vila och sova togs om hand. Jobbigt ja, men återigen vill jag påpeka att hela veckan har varit fantastisk kul och diskussionerna ute på fältet leder til många skratt:D. Vi lekte frågeleken under ett par dagar och detta spårade nästan alltid ur, den frågan jag minns mest var: “Om du var en val och fick fötter, vart skulle du gå då?” Vi tackar Linus för detta geniala utspel och alla andra påhitt som kom ur hans mun. Collum från Skottland är den människa som svär mest i hela världen som jag stött på hittils, men alltid i en glad ton! Sam troligtvis den gladaste med en jättelång tunga, blonda Jonna från Oxelösund med citat matchande hårfärgen, Holländska Alex med sitt underbara gitarrspelande för att bara nämna några! Tack alla för den härliga avvinkningen när jag drog iväg, superkul!

Så, 14 dagars jobb och lönen ska komma om en vecka på minst 700 euro. Kosing som far rakt in på Airbournekontot och kirrar mitt flyg till USA. Man tackar och bockar! Jag har också satt ihop en film om livet på gården som jag ska försöka ladda upp omgående. I bakgrunden så spelar Alex gitarr, bara lyssna och njuta! Otroligt fint..

Nu ska jag rejsa vidare neråt mot familj släkt och vänner i Torrevieja, Spanien. Innan det ska jag korsa Pyreneerna och besöka Andorra. Spanien efter det är Europas kulligaste land så visst ska benen få jobba. 5 mil idag efter jobbet och jag var väldigt trött. Mat i mängder, ost och vin är nog boven där…Well, ba o trampa så kommer nog formen tillbaka!

Tack alla för de fina, intressanta, nyttiga, roliga och stöttande kommentarerna! Bra att ni också fortsätter att beställa vykort så skattkistan till välgörenhet växer. CYklingen blir så mycket lättare då.

Nu ska ni få njuta av bilderna och jag själv ska återse mitt tält efter 3 veckor i en säng. Har längtat så det kommer bli prima!

DreamBig!

m/__(”,)__m/

Tyckte du om vad du läste?
Mitt cykeläventyr jorden runt gör jag för att samla in pengar till drabbade/anhöriga av cancer (Cancerfonden) samt för att motarbeta hajfensindustrin (Seashepherd). En gåva genom en donation är värd mycket, ingen gåva är för liten<3




Gör detta till en kul grej, donera 200 kr och du får ett personligt Riktigt vykort av mig:)Klicka här

Det här inlägget postades i Acke, cykel och världen, 2013. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Tarare, Frankrike

  1. Frida Rombo skriver:

    Wow, alltid lika härliga bilder! Kram på dig

    • Acke skriver:

      Tack Frittjof, Hur är det med dig och P-dog blopa? Fått nys om att minivarianten nyss börjat i postslaveriet hon med:) Upplärd av Linda dessutom:)

  2. Frida skriver:

    Vilket fint ställe! Och ser ut som ni har helt ok väder med, här hemma snöade det inatt…

    • Acke skriver:

      Haha, vi hade det kallt och regningt, men då kunde jag ju inte ta några kort:) De 2 söndagar vi var lediga var det strålande sol dock, det gillar vi!

  3. Linda skriver:

    Är så stolt över dig älskling <3

  4. Tove skriver:

    Vilka fantastiska bilder! Livet på herrgården såg urhärligt men tufft ut. Skype snart!! Kram på dig

  5. Elina skriver:

    Hej! Jag och en kompis är sugna att åka till Frankrike en månad för att jobba med druvplockning, hur ska man gå till väga för att få ett sånt här jobb? MVH/ Elina

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>