Tournon, Frankrike

Dag 112, 8832 km

En burgare med allt….

Ja, så vill jag nog sammanfatta de senaste 10 dagarna här ute på Europas alla vägar. Känslomässigt har det varit det mesta; temperaturen, höjden, vyerna likaså. Det kom till mig nu när jag satte mig ner på mitt sedvanliga donkan för lite internet och uppdatering. Linda och jag hade en supervecka så säga hejdå på flygplatsen var såklart botten på känsloskalan. Man fick börja om på nytt och allting kändes lite ovant igen. Jag menar, rena kläder! Det var en grym känsla att börja med i allafall:) Kusten var en bra start så jag fortsatte där mot Genoa, staden där jag var alldeles sjuk senast och som jag inte alls fattade tycke för. Jag stötte på en hel del racer-cyklister, varav en av dem en finsk & svensktalande prick. Vi pratade en stund och sedan for vi åt varsitt håll. Till Genoa kom jag och insåg till min förvåning att staden inte alls var som jag minns den. Österifrån så var den faktiskt riktigt fin och städad, inte alls den smutsiga hamnbilden jag fått av den. Mitt uppdrag här var att fixa en ny pannlampa då den som jag fått av min syster inte gillade vatten (tack ändå Tove). Nu har jag en blå och fin som är lika mycket kompis med det blåa guldet som jag:)
En tältnatt vid ett tomt fält med en husvagnstant som granne blev avslutningen på Genoa och jag tänkte njuta av de sista dagarna längs kusten mot Monaco och Nice. Tältningen längs rivieran var knepig men hittade till slut en plats (efter ca 2 timmars sökande) uppe på en platå av olivträd. Böjde jag mig i alla möjliga vinklar så kunde jag faktiskt kalla det havsutsikt:) Rivieran är allt bra vacker med alla stränder, cafeér, berg kontra strand och lukter. Jag njöt av mitt val av övernattning ända till nästa förmiddag då jag mötte 2 polska väskbärande cyklister som hade samma problem. Rafael & Eva blev mina kompisar under dagen, vi hade riktigt skoj! En del utrustningssnack längs vägen som blev en träff utanför kasinot i Monte Carlo. I spöregnet så hann jag dit först i lagom tid till att solen tittade fram. Jag hann med en liten aptitretare av området innan Rafael & Eva kom, med ett stort leende på läpparna att jag fortfarande var kvar. Jag har ju varit här förut under tågluffen 2007 men var då aldrig inne på kasinot, vilket vi tog steget och gjorde nu. Häftigt! Om man jämför med Las Vegas så känns detta som mer stajlish och som ett kasino man tänkt sig. Men Vegas är alltid Vegas och unikt på sitt sätt:) Eva drog in storvinsten på 4 euro (!) av de satsade 5 på en enarmad bandit, lagom till en glass (inte 2). Efter kasinot var det såklart dags att gå till båtarna och spana. Fina bilar längs vägen och båtar av en klass man bara drömmer om, dock dåligt med helikopterplattor. Man undrar hur glada och lyckliga dessa människor är kontra all deras förmögenhet? Vi hoppas dem är det:)
Så, gänget hajfajvade och for åt varsitt håll återigen.

I Nice så tog jag sats mot bergen och nationalparken Verdon, som har Europas största ravin. Helt otroliga vyer som jag rankar som topp hitills på denna cykeltur, bara att kika på bilderna nedan senare. Men inte än! Nu ska vi bocka av en cykelklassiker, Mt Ventoux på 1912 meter. Höjden är inte direkt superskrämmande men vinden de sista 2 km kombinerat med dryga 7 graders lutning gör detta till en spektakulär utmaning (Ventoux betyder blåsigt och rekordet på 88 m/s gör att man förstår att vägen ofta stängs av). En britt vid namn Tom Simpson körde slut på sig här under 60-talet och dog. Till hans minne finns en gravsten 1 km från toppen. Min klättringen är 26 km och startar i byn Sault på ca 750 meter. De första 20 km innebär 4,5 graders lutning vilket gick helt ok för mig. Jag kände mig stark och tog första pausen på 1300 meters höjd. Här hände nåt skojgt:) Jag fick en bit margarin (!) av ett campande par som snabbt förvandlades till planer i mitt huvud. Längesen jag bakade? Så jag smälte margarinet, körde i chokladpulver, havregryn, sylt & torrmjölkspulver; resultatet en smet av sockerbombsklass! Kolla in ba:

IMG_1458_800x600

Nu klättrar vi vidare…Jag kom till de sista 6 km som innebär 7 graders lutning och man ser toppen. Jag pratade med en engelsman som gick med sin cykel pga utmattning, men han var iallafall inte i någon fara. Sen så for en cykelkompis med väskor nedför i motsatt riktning i det allra jobbigaste partiet. Uppfattade inte hennes namn i vinden där man knappt hörde något alls. Men hon var jättehype och glad! En härlig energi som smittade av sig på mig. Vinden tog mig till MOTSATT sida av vägen en gång och jag fick bromsa för att inte köra av helt. Vinden var konstant och kall men upp kom jag och fick en kram av en motorcyklist, en vägarbetare som satte upp pinnar. LEGEND! utbrast han:) Så, 4 timmars arbete upp till 5 graders temperatur och en konstant vind på maffigt många sekundmeter gör att man vill ner så snabbt som möjligt. Jag minns 360 graders panoraman från toppen som var unik! Nedförsbiten till byn Malaucène var inte lika rolig som vanligt pga kylan, 78 km/h blev det som snabbast. Stramade på rätt bra framför kindbenen vill jag lova och hur mycket snor som for ut kan jag bara spekulera i:)

Stolt kille!

Stolt kille!

Så ett par helt enorma dagar som jag kände av morgonen efter. Kylan och den fysiska påfrestningen gjorde att man inte alls var lika böjbar som en gelébjörn. På planen för rutten jag följer så står det vilodag, jo jag tackar! Jag tog mig ett par mil till internet och gjorde just det. Sedan vek jag av från den pappersbestämda cykelrutten för min avstickare mot vindruvsplockningen. Här är vi nu då jag anländer till Lyon på måndag kväll. Jag ska här dona i 2nd hand affärer för att hitta stövlar samt ett par riktiga skor. En cykelvärd (från warmshowers.org) tar hand om mig i 2 nätter så jag kan också passa på att utforska Lyon som verkar vara väldigt vacker! Här finns också Ikea….
Ett par dagar till har jag till förfogande innan jobbstart och har 2 nationalparker inom räckhåll så jag ska nog hålla mig sysselsatt:)

Nedstämd efter Lindas hemfärd förvanlades till glädje igen under spektakulära cykeldagar. Känslan att Vara I Det kommer då och då och som jag diggar’t!
Temperaturen var 30 grader längs kusten, behagliga 20 i nationalparker för att droppa till 5 på toppen av berget. Numera sover jag med underställ som pyjamas och det är riktigt skönt att ha en behaglig temepratur både natt och dag!
Kust med hav blev berg och grönda dalar som blev väldigt små ifrån toppen av Mt Ventoux, nu cyklar jag genom skogspartier & vindruvsodlingar igen, allting från cykelsadeln och ca 10 dagar:) Lägg till 2 och vi har storstad i Lyon också. Cykla är Grejjjt!!

Häftigt, häftigt! Ni har varit superduktiga hittils i att donera så jag får skicka vykort till höger och vänster:) Nu när hemsidan fungerar som den ska så är det dags att ta tag i den lilla, lilla betalfunktionen. Detta innebär U.S$4 (ca 28 kr) för en hel månads tillgång till airbourne.se, inte alls mycket:) Hela summan går till välgörenhet som delas lika mellan cancerfonden & seashepherd, alltså ingenting går till mig! Vill du att dina pengar bara ska gå till det ena? Bara kontakta mig så fixar vi det! Det kommer finnas tydliga instruktioner på hur det hela kommer gå till så sitt lugnt bara. “Första sidan” med min aktuella position, “sponsorer”,”gästbok”, “Om Airbourne” samt “Kontakt” kommer vara gratis så dessa kommer man alltid åt. Jag inför detta för att jag tror att lite grann ifrån många människor faktiskt gör skillnad. Håller du inte alls med men ändå vill följa mitt äventyr så kom med förslag till mig vetja:) Inget är omöjligt, vissa saker tar bara lite längre tid! Så enkelt kan det vara. Datumet för starten blir första oktober.

Lämnar detta inlägg med detta och hoppas ni njuter av bilderna, jag ryser av dem!

DreamBig!

m/__(”,)__m/

 

Tyckte du om vad du läste?
Mitt cykeläventyr jorden runt gör jag för att samla in pengar till drabbade/anhöriga av cancer (Cancerfonden) samt för att motarbeta hajfensindustrin (Seashepherd). En gåva genom en donation är värd mycket, ingen gåva är för liten<3




Gör detta till en kul grej, donera 200 kr och du får ett personligt Riktigt vykort av mig:)Klicka här

Det här inlägget postades i Acke, cykel och världen, 2013. Bokmärk permalänken.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>